Bjäre Släktring är en relativt gammal släktforskarförening. Den bildades den 23 januari 1964. Följande är hämtat från Bjäre Anor nr 2, 1995 och förklarar hur det gick till när föreningen bildades.

Hur kom Bjäre Släktring till? Jag har blivit ombedd att skriva om hur vi började i Bjäre Släktring och lite om min egen forskning. Den 9 December 1962 anordnade "Skånes distrikt av Svenska Landsbygdens Studieförbund" uti Västra Karups folkskola en studiedag i ämnet "Släktforskning" under ledning av distriktsstudieledare Kjell Wallin, samma Kjell, som nu är revisor i vår förening och med ett 40-tal deltagare. Trädgårdsdirektör Oskar Fjellman höll ett orienterande och värdefullt föredrag om synpunkter på "Dagens och morgondagens landskap" och Kurt Bengtsson från Möllegården i Väsby redogjorde för "Hur man kan forska i sin släkt". Sedan var det tid för Kjell Wallin att redogöra för, hur en studiecirkel bör bedriva sitt arbete. Varpå följde en lärorik resa genom trakter i Bjäre härad med en ur naturvårdssynpunkt mer eller mindre lyckad bebyggelse och säkerligen okända vägar för flertalet deltagare. Resans slutmål var Hamngården i Ramsjöstrand, där lunchen intogs. Efter återkomsten till Västra Karups folkskola arbetades på två ungefär lika stora grupper av vilka Fjellmans grupp diskuterade naturvården och Kurt Bengtssons grupp diskuterade släktforskning. Själv var jag med i sistnämnda grupp tillsammans med Henry Johansson och Gunnar Bergman. Kurt Bengtsson som var en kunnig och skicklig släktforskare hade med sig en läsapparat och microfilmer, som han demonstrerade för oss och vi blev imponerade.

Sommaren 1963 reste vi tre ner till landsarkivet i Lund, där vi fick se i de gamla kyrkböckerna. Det var ju då närmast födelseböckerna och husförhörslängderna vi studerade. Vi besökte landsarkivet ett par gånger till det året, men vi förstod ju då att det skulle bli både dyrt och tidsödande, så varför inte bilda en förening. Några personer vidtalades och vi träffades i Förslövs bygdegård 1964 och beslöt då att bilda Bjäre Släktring. I den första styrelsen var vi tre förutnämnda med Henry som ordförande. Hulda Bjerninger och Anders Hult blev valda till revisorer. Hulda Bjerninger har varit revisor ända tills årsmötet i år (1995), då hon avsade sig uppdraget. 1964 köpte vi en läsapparat samt microfilmrullar över födelse och husförhörslängder för Förslöv, Grevie, Hjärnarp och Barkåkra socknar. Efterhand som vi blev fler medlemmar, så fick vi köpa fler läsapparater och filmrullar. Så numera har vi ett omfattande släktforskningsmaterial.

Styrelsen för Bjäre Släktring, från vänster:
Henry Johansson, Thure Karlsson, Stig Edenfur, Karin Nord, Sture Jönsson och Einar Paulsson.

För min egen del har jag släkt-, hembygds- och folklivsforskat parallellt för jag tycker allt hör ihop. En gren på släktforskningen, min egen gård har jag kommit ner till mitten av 1500-talet, annars har jag fått vara glad, om jag har kommit till slutet av 1600-talet. Jag har också under årens lopp samlat och fotograferat av gamla kort, så jag har numera ett stort bildarkiv över gårdar, torp och människor. På ett område som jag har lagt mycken tid och intresse är forskning av gamla torpruiner och vilka som bott där. Jag har sedan jag var liten strövat omkring på Hallandsåsen och sett de många torpruinerna och tänkt mången gång över vilka som bott där. Så i slutet av 1950-talet började jag fråga ut folk och de visste många gånger namnet på den siste, som bodde på torpet. När jag sedan började studera husförhörslängderna och fick tillgång till kartor, främst då lagaskifteskartorna, men även generalstabskartan 1861 så gick det lite lättare. Ibland så ser man bara en syrenbuske, krusbärsbuske, snöbär eller vintergröna, där som en gång varit en backstuga eller torp. Ibland kan man se en inäga inne i skogen, men ingen buske eller stenkummel och ingenting visar kartan. Men frågar man en äldre ägare till gården, som har plöjt upp inägan för många år sedan och funnit marken ljusare och kanske en tegelsten, då är gåtan löst. Torpforskning har många problem, men dom går att lösa. Jag talade en gång med den kände torpforskaren Erik Svensson i Breared i Halland och vi var båda överens om att man måste ha ett gott minne och ett sjätte sinne för att lyckas.

Thure Karlsson

Det område på Hallandsåsen som jag forskat på är Förslöv, Grevie, Hjärnarp, delar av Östra Karup, men här har Östra Karups minnesvårdsförening forskat ut hela socknen, Hasslöv och delar av Våxtorp. När det gäller Tossjö socken så har jag forskat ut alla torp som ligger norr om en linje Västersjön, Rössjön och Snäckebotorp upp till Hallandsgränsen. Södra delen av Tossjö och hela Munka-Ljungby socken har forskats ut av Munka-Ljungby och Tossjö sockens hembygdsförening och när det gäller Össjö socken, så har forskats ut av medlemmar i OK Origo. I nordvästra delen av Bjärehalvön har Drängstorp, Heljarp och Sinarp forskats ut av Sture Jönsson. Jag har haft över 200 torpvandringar och då har jag berättat, när torpet eller backstugan var byggd och när den revs och vilka som bott där. Jag har ofta fått frågan om jag inte kunde skriva en bok över de torp, som jag forskat fram. Det är en kostnadsfråga, för man måste ju ha ett förlag, som ger ut den. Men med de många kort jag har av backstugor, torp och gamla människor, så skulle där nog bli bra kvalitet på boken. Vi får hoppas, att det går att lösa inom de närmaste åren.

Thure Karlsson, 1995